Livet från den ljusa sidan

En sak man inte har kunnat låta bli att notera när man kollar runt bland de bloggar som ligger högst på bloggtoppen, är att trashbrudarna som har dessa verkar ha någon slags förkärlek för att lägga upp foton på sig själva - inifrån solariet. Kan någon förklara för mig vad det är som är så hyperintressant som försiggår inuti ett solarium att man alltid känner att man måste ta med mobilen dit och fota sig och sen lägga upp på nätet? Jag kan ganska snabbt komma på åtskilliga saker som jag kan tänka mig vore mer spännande att dokumentera från sin vardag än hur man ser ut när man ligger och solar. Men, men... The stupidity of this world never ceases to amaze me.
(Eller är det här inlägget bara ett tecken på att man börjar bli en gammal moralkärring? Nej så kan det ju inte vara. Hur skulle det se ut? :P)

För övrigt har jag anmält Edgar till Vi Föräldrars omslagstävling, med en bild där han ligger i ett skumbad. Jag funderade först på att välja en bild där han ligger i solariet men sen kände jag "naaaaah... how unoriginal". :P Gå gärna in och rösta, tävlingen hittar du här --> http://www.viforaldrar.se/omslagstavling/

Nej nu måste jag dammsuga. Efter helgens events ser det ut som rena kvarten här hemma. Not a pretty sight. Vi hörs!

Everyday is like sunday

Gud vad jag längtar efter våren nu. Så trött på smutsig snö, kyla, vindrutor som måste skrapas och barnvagnshjul som kör fast. Vill sitta ute och äta middagar, grilla och ta ett glas bubbel medan solen går ner. Men, men - mars ska ju föreställa någon slags vårmånad så jag hoppas på det bästa.
Vill kunna ha små vårklänningar snart, denna från Prada var ju sjukt söt måste jag säga.

Lite trött efter en intensiv helg men det har varit mycket trevligt med bortakalas hos Malin i fredags och hemmakalas hos oss igår med min kusin Camilla på besök. Luvely times! Men nu blir det söffhörnet och någon film som heter Buried, som handlar om hur det känns att bli levande begravd tydligen. Känns ju upplyftande.

Brunette?

Hittade de här gamla bilderna där jag har mörkt hår. Har funderat lite på att skaffa det igen men jag vet inte... Jag är så rastlös, om jag färgar kan jag tröttna efter en vecka och försöka bleka tillbaka och så blir håret superslitet och känns som ett stort segt gammalt tuggummi när man tvättar det. Det är äckligt.

Men om man kunde sluta vara så rastlös så kanske det kunde vara fint. Eller vad tycker ni?

Those were the days

Jag fick en disk med en massa gamla datagrejer av mitt ex häromdagen, bland annat miljarder foton från min gamla blogg och uppsatser från universitetet och flera år gammalt junk. Sjukt roligt att titta igenom. Några saker jag spontant förundras över:

* Jag var ganska pyttig at times men tyckte själv att jag var tjock. Nu när man fått barn skulle man dödat för den vikt man hade då, kan jag ju säga. Dödat många. Kanske till och med ett sött djur. Eller nä, förresten. Det kanske finns gränser.
* Jag gick runt med fullkomligt sönderblonderat hår och tyckte det var fabulous. Vilket det kanske var. På nån planet. Men inte på vår direkt.
* Hur mycket jag orkade vara ute. Och samtidigt plugga och jobba. Nu för tiden orkar jag typ inte gå på spelningar och sånt, jag tycker det är för mycket väntetid och för trångt och ofta dåligt ljud och så kommer man alltid på att man måste gå på toa när man väl fått en bra plats framför scenen, och så tappar man bort sitt sällskap och allt turns into energikrävande regrouping när det enda man vill är att slappna av och ha roligt. Och de band man tycker är dåliga är alltid de som envisas med att köra flest extranummer.

Ovan är några fancy pics som jag tydligen tog med webcam någon gång för typ åtta, tio år sedan. Elegansen personifierad, jag vet. Jag kan möjligen ha varit inspirerad av omslaget till filmen Hajen, men det ska jag låta vara osvuret.

Dagens outfit

Varje blogg med självaktning måste ju ha en dagens outfit-pic med jämna mellanrum. Och jag kan ju tänka mig att det är många där ute som har ett stort behov av att se vad jag har på mig när jag lever mitt spännande mammalediga liv. Så för att ingen ska behöva ligga sömnlös så tänkte jag dela med mig av min vardagsglamour idag. Kan ju passa bra också eftersom det är fredag och man kanske känner sig lite extra pimpad då. Så nu kör vi:
Urtvättad tischa och linne: H&M

Mjukisbyxor med babykräks på: H&M
Tofflorna är en julklapp från min söta svärmor
Palmen kommer från IKEA
Bebisen är egentillverkad
:P

Hårfint

Eden Wood

Såna där skönhetstävlingar för barn är ju för roliga.
Vem vill egentligen att deras 4-åring ska ha tantfrisyr och klänningar som får henne att se ut som om hon var på väg till ett pensionärskonvent i Florida? Då verkar man ju inte vilja ha ett barn utan en pensionär. Det finns väl sådana där fiffiga rent-an-oldtimer-sajter på nätet i så fall.

Och på barnens promopics är de ju photoshoppade så man ser ju knappt vad som är upp och ned. Ögonen är ersatta med läskiga copy/pastade dockögon och jag vet inte vad. Tänk vad hemskt om någon bara sett bilderna, och så kommer barnet till tävlingen och folk tänker: "Usch vad risig den ungen var i verkligheten"?
Stackars barn...

Däremot finns det ju inget mysigare än barn som är rufsiga och naturliga och får vara precis som de är? Tyvärr var jag tvungen att klippa Edgars lugg härom dagen dock, för den började släpa runt nere i hans ögon.
Nu är hans lilla hår typ fyra frisyrer samtidigt: kort riddarlugg där framme, modsaktiga öronlappar av hår på sidorna, kort snagg på bakhuvudet där håret skavts bort mot sängkläderna, och längst ner i nacken en liten slängig synthtofs. Supersmart! Då kan han välja vilken frisyr han vill fortsätta med sen när han blivit stor. :p

Keep it in the family

Är det någon som har sett den här tv-serien, Sister Wives? Den heter En man och hans fruar när den går på svenska TLC.
Alltså... Vi har då en lirare som heter Cody som uppenbarligen gillar att gifta sig och skaffa barn. Först har han tre fruar, 12 barn och en bebis på väg. Vad gör han då? Jo - han ger sig ut för att ragga på blivande fru nummer fyra. Mycket märkligt hur så många kan vilja vara gifta med denne man. Eller är det akut karlunderskott där de bor i Utah?
Fast nu har visst någon polisanmält dem för bigami så vill det sig illa hamnar hela gänget i finkan. Trist för Cody som väl i så fall skulle hamna på ett mansfängelse. Där finns det ju inga fler att gifta sig med. Too bad.

Lill-lördag nite bite

Nu dricks det champagne och lagas kladdkaka i det här hushållet.
För det var nån som sa att man kommer så fort i form igen av champagne och kladdkaka efter graviditeten... eller så var det inte nån som sa det, jag minns inte riktigt. :/
Hur som helst är denna champagne ruskigt god, så den tycker jag ni ska köpa. Den är bara gjord på blå druvor vilket ger den lite mer struktur. Jag vet att inte alla brukar gilla det men personligen tycker jag det är mums.
Go fetch!

To the rescue

Nu tänkte jag slå ett slag för värsta bra sminkprodukten som är en räddning för en vinterrisig småbarnsmamma som vaknar på morgonen och ser ut som %#&%¤"¤. :)  Nämligen Cover All Mix från Make Up Store!
Den gröna färgen neutraliserar röda partier, och den rödaktiga neutraliserar blå och mörka partier som t ex ringar under ögonen. Den ljusare krämen används till att få den nyans man vill ha på de andra två. Läggs på med pensel. Jag använder Make Up Stores pensel #206.

På den vänstra bilden är jag helt osminkad, rödfnasig och uschlig efter att Edgar vaknat hundra gånger i natt. På den högra har jag använt Cover All Mix. Och vips kändes dagen en liten gnutta bättre, åtminstone för en själv. :D

Luv!

Halleluja - NOT

Är det någon som har sett den här filmen förresten - Psalm 21? Om ni inte har det så kan ni ju spara era surt förvärvade slantar. Hur man kan släppa igenom ett manus med så många logiska luckor är för mig totalt obegripligt. Jag har sett korsord som hänger samman bättre än den här storyn.
Sug på dessa t ex:
* En person har blivit mördad genom att ha blivit huggen med sax. För att mörka mordet hittar rättsläkaren på att han istället har - drunknat? Ja för det ser ju förmodligen precis likadant ut.
* Folk som är i livet går vid andra tillfällen i filmen istället runt och spökar i barngestalt.
* Huvudpersonen Henrik läser vid ett tillfälle sin farmors namn på en gravsten vid kyrkan. Minuterna senare följer han efter just denna farmor från kyrkogården hem till henne på fika.
* Huvudpersonen anklagas av sin döda mammas spöke för att ha lämnat henne att dö när hon fick nåt anfall i köket när sonen var typ 5 bast. Sen efter ett tag får man plötsligt se att han trots sin låga ålder försökte väcka sin mamma flera gånger och resa henne upp. Har mammans spöke alltså vaknat på helt fel sida eller vad är det frågan om?
* Hela filmen har mamman blå ögon men i sista scenen har hon bruna utan någon synbar förklaring.

Dessutom har folks ansikten en överdriven tendens att plötsligt börja ruttna på stället, filmen igenom. Någon i produktionen har helt klart inte förmått kväva en stark Photoshop-fetisch.
Och sen, Jonas Malmsjö... Well, om att stamma och svettas är bra skådespeleri så är han ju i fin form i denna film. Let's put it that way. :P

Snowflake

Det är konstigt med småbarn. Helt plötsligt äter Edgar bara en gång per natt och så tänker man "Mmm, nu är vi nåt på spåren! Nu kommer vi ha en skön glassartillvaro resten av våra liv och alltid sova som små troll hela nätterna (nästan)", men sen natten efter äter han fyra gånger per natt och man känner sig helt knäpp i huvudet när man vaknar på morgonen. Hälften förmodligen beroende på att man fått sova så små partier i taget, och hälften förmodligen beroende på att man är nästan uppäten av ett glupskt barn.
Hm, det är tur att han är snäll i alla fall. Eller ja, ganska.

Igår var vi på promenad och fikade med kärntruppen i mammagruppen från BVC. Fyra jättegulliga tjejer och deras söta flickbebisar. Edgar har det bra, sen när alla bebisarna är lite större och vi kan börja ha picknickar fram emot vårkanten kommer han att vara omringad av fina brudar. Sämre kan man ju ha det.

Idag kommer Zaneta hit och städar så jag måste börja röja köket och golvet snart så hon kommer åt. Varför är det alltid en massa prylar överallt hela tiden sen man fick barn? Vart kommer allt ifrån? Ännu en av livets stora frågor som väntar på ett svar, I guess. :P

Vi säger så.

Liket lever!

Jahapp, där ser man. Jag tänkte ju att jag aaaldrig skulle ha en blogg igen efter att ha vänt ut och in på mig själv totalt i slutet av det glada 90-talet. Men vad kan jag säga. Man kanske hoppas på att man har blivit lite äldre och klokare så att det här kan bli kul? Eller hoppas man på för mycket då? :D

När jag bloggade på den tiden hade jag rätt mycket läsare, var med i Svenskan och Alice Bahs talkshow och yada yada. Behovet av sådan uppmärksamhet är väl inte riktigt densamma idag, kan jag ärligt säga... ehum. Men det kan ju vara kul att spara lite av sitt liv på detta sätt så att man kommer ihåg vad man har gjort den dagen seniliteten slår till med full kraft.

Vi säger så. :)