Snowflake

Det är konstigt med småbarn. Helt plötsligt äter Edgar bara en gång per natt och så tänker man "Mmm, nu är vi nåt på spåren! Nu kommer vi ha en skön glassartillvaro resten av våra liv och alltid sova som små troll hela nätterna (nästan)", men sen natten efter äter han fyra gånger per natt och man känner sig helt knäpp i huvudet när man vaknar på morgonen. Hälften förmodligen beroende på att man fått sova så små partier i taget, och hälften förmodligen beroende på att man är nästan uppäten av ett glupskt barn.
Hm, det är tur att han är snäll i alla fall. Eller ja, ganska.

Igår var vi på promenad och fikade med kärntruppen i mammagruppen från BVC. Fyra jättegulliga tjejer och deras söta flickbebisar. Edgar har det bra, sen när alla bebisarna är lite större och vi kan börja ha picknickar fram emot vårkanten kommer han att vara omringad av fina brudar. Sämre kan man ju ha det.

Idag kommer Zaneta hit och städar så jag måste börja röja köket och golvet snart så hon kommer åt. Varför är det alltid en massa prylar överallt hela tiden sen man fick barn? Vart kommer allt ifrån? Ännu en av livets stora frågor som väntar på ett svar, I guess. :P

Vi säger så.