The idiot's corner

Brukar titta på Jon & Kate plus 8 på förmiddagarna, för att det ofta sammanfaller med Edgars och min frukost. Dessutom är det lite kul att se hur en familj med 8 barn tacklar sin vardag (man får lite perspektiv på sin egen stress, om man säger så :)).

Men även om serien mest är kul så blir jag ibland så trött på den. I vissa avseenden verkar Jon & Kate vara riktiga tröttmössor. Ungarna ska verkligen ärkefostras in i traditionella könsroller. T ex har de som familjetradition att barnen regelbundet får trillbringa en dag med den förälder som har samma kön som de själva. Vilket får till följd att Jon och sönerna åker och spelar golf ("för de hade ju aldrig flickorna valt", förklarar mamma Kate - lämpligt nog utan att någon av döttrarna intervjuas så att man får veta ifall så verkligen är fallet), och Kate och flickorna åker och - håll i er nu - "paint pottery". Halledudane då. :/

Nej men ärligt, vilken tur att de delade upp det. För flickor är ju av naturen verkligen inte intresserade av golf, och inget pojkbarn har väl någonsin tyckt om att smeta färg på saker?

Mönstret går igen i fler avsnitt. När t ex en av småpojkarna kastar sig över sin storasysters avlagda cykel ser mamma Kate besvärad ut, och berättar att, jo: "han är stormförtjust och susar runt på den rosa och lila cykeln, *harkel*... men vi är noga med att hela tiden poängtera att 'du SKA faktiskt få en POJKCYKEL snart, så du vet'".

WTF? Idiotmänniskor. Alla människor kommer ju att växa upp och leva under de traditionella könsrollernas ok typ 99% av sina liv. Killar som vill dansa balett blir mobbade, tjejer som vill jobba som bilmek har svårare att få jobb, et c. The list goes on and on. Varför ska man då redan som småbarnsförälder gå in och understryka för barnen att "vi ser att du har roligt, men tänk på att i samhället ögon har du lite roligt på fel sätt bara, *host host*"?

Nu verkar Jon & Kate visserligen vara frikyrkligt religiösa och djup religiositet har väl sällan gått hand i hand med någon större intellektuell vidsynthet, men ändå. De är ju tyvärr inte ensamma i världen om att försöka pressa in små barn i könsrollsfållor. Snarare är det väl vanligare att folk gör det än låter bli.

Man blir så less. Bara för att man fötts med pung innebär det väl inte per automatik att man reflexmässigt kommer dissa en grym cykel för att den råkar vara rosa och lila? För att summera: l å t u n g e n h a k u l f ö r f a n. Basta.

Food for heroes

Inte mitt verk

Säga vad man vill om pasta men det sätter ju onekligen fart på en. Har undvikit pasta när jag velat bli av med gravidkilona men idag fick jag-kan-äta-själv-Edgar pasta och ärtor till lunch och då slängde jag av lathet ihop en liten pastasallad med prosciutto till mig själv på samma gång.

Sen kom Björn hem tidigt så jag kunde dra till gymmet, och OMG - det kändes ju som att man kan hade kunnat hålla på forever. De dagar man ätit för lite och för dåligt känner man ju det också direkt, varje hantel känns som att den väger 20 pannor och man orkar springa typ 30 sekunder.

Jojo. Det gäller att vara matsmart. Och det är man ju snarare sällan än ofta, känner jag. :S

Fredag på soffan

Många har skrivit så snällt på facebook om Ivar. Gulle er! Det värmer mitt hjärta, ska ni veta. Han var speciell.

Idag har jag haft en massa tid för mig själv eftersom mamma har hand om Edgar. Låg på soffan och började läsa en deckare av Leif GW Persson. Jag avskyr deckare annars, eftersom jag tycker de jämt gör en besviken. Dialogen är jämt orealistisk (vem i Sverige säger typ "Vill herr Lundberg ha en kopp kaffe?" nu för tiden? :S), språkkänslan värdelös och intrigen dum. Men Leif GW har en särskild plats hos mig. :D Älskar människor som är smådryga men analytiska och skarpa. Och som inte bryr sig om vad folk tycker och vilka trender som råder. Kluriga original helt enkelt. Är det inte befriande? Så nu ska jag ge GW:s deckare en ärlig chans. Och än har den inte gjort mig besviken, åtminstone inte språk- och dialogmässigt. Vilket i min värld är typ 99% av behållningen med en bok. :P

Rotade igenom vindsförrådet idag i jakt på mina träningsdojjor. Har powerwalkat sönder fötterna så nu har jag blåsor under bägge fötterna och en trasig tånagel som blöder. Härligt. Men nu ska de vettiga donen åka på. I morgon förmiddag blir det en sväng till gymmet. Tremble in fear, löpband! :P

Det kändes för övrigt som att typ 60% av vindsförrådets yta upptogs av skor. Jag hittade nog 10 par sandaletter i stilen som på bilden nedan. Vem behöver det?! Suck. Måste skärpa mig.
NU ska jag blåsa håret och sen blir det spel hemma hos Malin & Henke. Gött mos. Hörs!

Kör hårt i katthimlen, min skatt!

Har ni varit med om att uppleva att det där talesättet "en olycka kommer sällan ensam" verkligen stämmer? Det har varit en så konstig period nu. Allt omkring mig bara pajjar, känns det som. Först pajjade min bil, sen pajjade barnvagnen, sen pajjade laptopen, och sen den stationära datorn hemma.

Och som kronan på verket pajjade katten.

Jag upptäckte en dag att han hade såriga fläckar på bröstet där han klöst bort sin egen päls. Tog honom till veterinären för en rejäl undersökning (kostade 4000 kr allt som allt. It hurts to say it men det känns ju såhär efteråt som rätt bortkastade pengar på en ändå döende katt :S), och det visade sig att han var svårt angripen av hundkvalster (!) och hade njursvikt och ett i princip obefintligt immunförsvar. Efter labbanalys visade det sig att han hade FIV, vilket är kattens motsvarighet till människans HIV, och att han nu var i AIDS-stadiet - dvs att han blev angripen av infektioner som en frisk katt bara skulle skakat av sig.

Sen var det inte mycket att göra, inga salvor hjälpte mot de kroniska såren och han började tappa allt mer päls. Det såg även ut som att själva livslusten försvann. När vi igår gjorde i ordning en "sista måltid" ville han knappt ens äta färska handskalade räkor, något han skulle kastat sig handlöst (tasslöst?) över tidigare.

I morse åkte vi till Sthlms djurklinik och lät honom somna in. Fastän jag avskydde att avliva honom kändes hans liv inte som en tillvaro jag önskade att han skulle ha - gå runt med stora kroniska kliande sår och klösa pälsen av sig själv och lida.

Jag hoppas du mår bra i katthimlen nu, Ivar. Vi fick 5 roliga år tillsammans. I synnerhet när man var singel och bodde ensam var du enormt mysig att ha i soffan bredvid sig om kvällarna, och i sängen på natten. Och när jag sov ensam på landet och var rädd för spöken var du perfekt att ha med sig, för om jag hörde något konstigt ljud i den gamla stugan kunde jag alltid skylla på dig. Och aldrig gjorde du en fluga förnär. Alla som avlivat djur säger jämt efteråt att det djuret minsann var vääärldens snällaste, men i ditt fall var det tamejfan sant.

Hoppas du har det bättre nu, när du slipper lida mer. Jag saknar dig!

Boccia war!

Tjoho!

Vi har varit på släktträff i Rättvik över helgen, med tillhörande obligatorisk bocciaturnering (det är en italiensk variant av boule som spelas med större klot och på gräs).

Vi hade fått intrycket att det stora regnovädret skulle svepa över landet längre söderut, så vi hade inte packat några regnkläder alls (inte för att vi äger några, eh). Det var ju väldigt bra tänkt, eftersom det visade sig regna heeela helgen. Enda gången det sprack upp lite var under städningen när vi skulle åka hem. Fint. :/

Men som tur är brukar trevnaden inte hänga på vädret där uppe, och jag har haft så roligt att jag har haft ont i ansiktet av alla skratt. Boccian gick dock sämre. Som brukligt är gick mitt lag inte ens vidare från gruppspelet - tur att man inte är någon dålig förlorare för då hade man väl slutat delta vid det här laget. Men någon måste ju faktiskt ta sig an bottenstriderna också, och eftersom jag är så ädel och har så mycket självdistans så offrar jag mig gärna. Ha! :P

Idag är det tvätt- och städdag hemma i boet. Jag har fått något ryck och dammsuger hela tiden. Det är fantastiskt!
Vi säger så.

Edgar softar i vagnen, dagen innan avresa då det fortfarande var SOL

I bilen på vägen till Rättvik, med en Björn som ser ut att ha flest tänder i hela världen

Edgar åker brumbrumbil

"Ska det vara sånt här väder när man ska på släktträff?!"

I brist på regnjacka får man bli kreativ: schysst speloutfit med
handduk på skallen och sopsäck på kroppen. It did the job!

Turneringen och allvaret i full gång. Personen i mitten som ser helt lost ut är såklart jag.

Sociala veckan

Fredag! Veckan har varit trevlig. Kul kväll på East med Bea i onsdags och rolig burritosmiddag hos Henric & Mickan igår. Luved it. :)

Idag ska jag powerwalka till Apoteket och hämta kattmedicin mot kvalster, skura trapphuset eftersom det är vår tur samt planera matinköp och packa inför helgen, för i eftermiddag åker vi på släktträff i Rättvik. Det är mycket nu. :S Men det ska bli kul.

Trevlig helg på er!

Kommentar överflödig

Edgar har börjat ha för vana att alltid äta med högerfoten uppe
på bordet. Som synes ser det både graciöst och elegant ut.

Jag har försökt förklara att han inte kan vänta sig att få fortsätta
äta med foten uppe på bordet som vuxen. Det verkar gå in sådär.

I övrigt är hans nya partytrick att släpa runt dammsugaren i
hela lägenheten.

Med tanke på hans humörsvängningar under tiden, verkar den
ibland bete sig som han önskar, och ibland inte.

OMG

Ramlade in i den här filmen på tv igår kväll, av en lycklig slump. Herregud - Vilken. Bra. Film!

Utan att ha läst nåt av Elfride Jelinek innan, så har jag alltid vid blotta anblicken dömt ut henne som ett hippietroll, men det fick man ju äta upp nu. Om boken Pianolärarinnan är hälften så bra som filmen (och de brukar ju vara bättre) så måste jag läsa den.

Känns som länge sen man såg en film med så många bottnar. Den påminner väl lite om Fröken Julie i och med att den skildrar hur en person i en upphöjd ställning mister sitt övertag och försöker hantera att inte längre vara den som har kontrollen. Men samtidigt spelar andra faktorer in, som t ex huvudpersonens gamla mamma som inte låter sin dotter få ett eget liv. Det är maktutövning på flera nivåer, A råder över B som råder över C. Men samtidigt är det en koloss på lerfötter där skit mycket väl kan rinna uppåt.

Ååh jag skulle kunna skriva hur långt som helst om den här filmen, men det ska ni få slippa. Betrakta helt enkelt detta som ett tips. :)

Skabbtisdag

Slö hemmamorgon. Edgar tar sig en förmiddagslur så jag hinner pyssla med allt möjligt nödigt och onödigt. Snart ska katten Ivar till veterinären och förhoppningsvis bli av med sina äckliga skabbsår. Blä.

Det växer och gror på fönsterbrädan! Just nu kör jag citroner och hibiskusar. Tro't eller ej så har jag inte lyckats ta kål på dem än (omg!).
Jag älskar att ställa prylar i fönstret också så man kan minnas grejer när man ser dem. Den orange dödsskallen är bara från nån svennig inredningsbutik i Sickla, men den vita ljushållaren är från en antikmarknad i Paris, den lilla grå dödsskallen är från en hippie-lajv-butik i Amsterdam och träfigurerna är maasai-slöjd från Ukunda i Kenya.
Jag prutade ganska duktigt på maasaihuvudena, bara för att övertyga mig själv om att jag visst kunde pruta och deala. Kan dock få ångest för det nu. Varför ska man som "rik" vit turist komma ner och pruta på redan billiga saker i Afrika? Så löjligt.

Jag i min flashiga hair suit. Mjukt, fluffigt och billigt. :P Trevlig tisdag på er.

Sociala klubben

Tjoho.

Idag hängde vi med några ur mammagruppen (några pappor har tillkommit = mappagruppen?). Det blev en kort promenad och sen en fika på Solstugan. Edgar var a pain in the ass hela tiden och skulle kasta runt sin mat, klättra ur barnstolen och skrika obegripligheter. De andra bebisarna satt minsann snällt och lät sig matas. Why me? :/

Sen stressade vi hem och intog tvättstugan. Majoriteten av det som tvättas denna gång är kläder och mattor som katten Ivar antingen kissat eller bajsat på. Trevligt. Vet inte riktigt vad det är med honom. Han verkar ur gängorna, plus att han fått skabbliknande sår framtill på bröstet. I morrn eftermiddag blir det därför en tripp till veterinären. Dessutom ska jag lämna in min laptop som är trasig. Undrar hur mycket fattigare man kommer vara efter de två ärendena? Suck.

Nu ska Björn och jag fixa tacos. Åtminstone nåt att glädjas åt. :) Glufs glufs.

Promenadvägen stakas ut

Johan med Alva och Annso med Elin

Medan vi tvättade hann vi fåna oss lite. Vi är fåniga rätt ofta faktiskt.

Laserkvinnan

Idag ska jag äntligen till Memira och kolla synen. Funderar på att lasra korpgluggarna så man slipper linser (som jag tycker funkar okej) och glasögon (som jag AVSKYR) en gång för alla. Nån som gjort det och vet om det är obehagligt? Jag är inte jättesugen på att sitta med ögonen uppspärrade med klammers, men det vore nog värt det. Kanske. (Bra att jag uttalar mig innan jag har prövat. :P)
Jag tänker direkt på Alex i Clockwork Orange. Huu.

Nåt att se fram emot?

Sen blir det landet i några dagar för att hänga med Camilla och Lisa, och insupa det sista av sommaren (är det inte redan lite höst i luften? Bedrövligt :S). Ska bli trevligt! Hej så länge.

Dig this!

 Apropå föregående inlägg om bilkörning, tänkte jag spinna vidare på temat och lista låtar ni inte visste att ni behövde lyssna på respektive undvika i era bilar.
Nu vet ni! Hurra.

Låtar för aggressiv stadskörning och omkörningar:
NWA - Straight outta Compton
Blondie - Hangin' on the telephone
Manic Street Preachers - La tristesse durera
Aerosmith - Dude looks like a lady
Republica - Ready to go
Big L feat Kool G Rap - Fall back

Dåliga låtar för stressig fickparkering:
My Bloody Valentine - You made me realize
Vad som helst med Linkin Park
Grieg - I bergakungens sal

Låtar för att bränna långa raksträckor:
Ride - Going blank again
Depeche Mode - Never let me down again
U2 - Zoo station
The Smiths - Sweet and tender hooligan
Combichrist - Get your body beat
Nitzer Ebb - Isn't it funny how your body works

Låtar för att köra iväg första dagen på semestern:
McAlmont & Butler - Yes
Spearmint - We're going out
Erasure - A little respect
Rod Stewart - Stay with me
Primal Scream - Movin' on up
Spaghetti Head - Happy

Låtar för att köra hem från flygplatsen när man landat och varit bortrest länge:
Ozzy Osbourne - Mama I'm coming home

Låtar för långkörning genom vemodig avfolkningsbygd:
The Smiths - Stop me if you think that you've heard this one before
Ane Brun - Humming one of your songs
Jan Johansson - Visa från Utanmyra
Kent - Mannen i den vita hatten
Mobile Homes -Nostalgia
Covenant - Bullet
Dubstar - S:t Swithin's day
Tanya Tucker - Delta Dawn

Låtar för att deppköra runt och tycka synd om sig själv:
Johnny Cash - Hurt
Cher - Save up all your tears
Depeche Mode - Walking in my shoes
Goo Goo Dolls - Here is gone
Radiohead - Fade out

Låtar för att cruisa runt och ha det allmänt gött:
Housemartins - Happy hour
The Smiths - This Charming Man
Merle Haggard - Skid Row
D:ream - Things can only get better
B-52's - Tell it like it T-I-S
Loretta Lynn - One's on the way

The fine art of driving

Me and my enemy

Jag har noterat en mycket oroande tendens. Jag går typ BAKÅT i utvecklingen vad gäller bilkörning. :S Ska det vara så?

Jag har alltid tyckt att jag varit rätt grym på att köra bil, i synnerhet för att vara tjej. För let's face it - de flesta riktigt risiga bilförare är ju faktiskt kvinnor. Upptäcker man en bil på gatan som kör lite hur som helst - hattigt och hispigt eller trögt och pråmaktigt utan nån som helst koll på övrig trafik - så är det ju nästan alltid en kvinna som sitter på förarplatsen när man kör upp bredvid och kikar.

Och det tror jag inte beror på några biologiska faktorer utan på att kvinnor i mindre utsträckning än män kör bil. Däremot sitter de nog oftare bredvid och blir skjutsade, än vad män gör. Jag fick en bil i studentpresent när jag precis hade tagit körkort så jag har haft möjlighet att köra bil ofta, och det är ju som med det mesta annat - övning ger färdighet. Ibland t ex när man ser vissa kvinnor som försöker fickparkera, ser de ju så rädda ut att de verkar vänta sig att bilen ska typ explodera när som helst. Fickan är tre gånger så stor som bilens längd och ändå måste karln ut och skrika och dirigera. Och så håller de på i en kvart. What's up with that?!

Men för att komma till saken: på sista tiden har jag börjat köra som a total airhead. Jag vet inte vad det är. Jag kan verkligen inte växla. När jag kör på 3:an tror jag att jag kör på 5:an och tvärtom. Björn tycker att det är helt sjukt att jag inte hör att bilen låter konstigt om jag ligger på 3:an i 110. Men jag tycker allting låter så fint och normalt och bara kör vidare. "Men tittar du inte på varvmätaren?!" frågar han. "Nej den har jag typ aldrig tittat på", säger jag. Och då suckar han och tystnar.

Sen blir det konstigt när jag ska köra automat också. Mina bilar har alltid varit manuellt växlade men det har ju för den sakens skull alltid gått att ställa om mentalt ifall man kört en automatväxlad tillfälligt. Men inte nu. När jag körde morsans Audi i söderledstunneln fick jag hjärnsläpp och höll på att få i backen, inne i tunneln när jag låg och körde i 100. Skillat?

Vad beror då detta på? Kanske tidig Alzheimer. Hjärntumör. Eller bara hybris? Och jag som typ drömt om att köra rally och street racing. Med den här utvecklingen lär jag väl få köra lådbil om några år. :/ Där fick jag.

Evil Eddie

Charmigt barn vi har va? :) Han ser ut som nåt som skulle platsa i en varningsfolder för rabies. Haha.

Den här lilla kaninen fick jag i present igår när "Pip & Smulus" var här och körde Kinect. Jag blev superglad, nu hänger den på min badrumsdörr. Den har till och med ett litet pärlhalsband..! Crazy cute. Luvit. :)

Rymdgore

"Kom till mamma..."

Regnigt idag, så vi hänger hemma och tar det lugnt. Tittade på Alien 4 till frukost, my gawd vad jag är hooked på Alien-filmerna. I nästa liv ska jag bli lika cool som Ripley. Slutscenen i 4:an där hennes och aliens risiga avkomma imploderar och sugs ut genom fönstret är ganska brutal. Ooh... :)

Kontrasterar med en sötare bild, på Edgar och hans syssling Lisa. Visst är de söta? :)
Nu ska jag fila på ett utskick i Photoshop. Tidsslukarprogrammet med stort T, på gott och ont. Gott för att det är roligt, ont för att halva dagen kan gå åt. :/

Adios så länge.

Egge & Lisa

Mupperi

Howdy ho...

Segt med uppdatering men min laptop har gått och blivit paj. Det är lite oklart vad det beror på, men två kvalificerade gissningar är 1, att Ivar kissat på den (kan dock troligtvis avfärdas eftersom den inte luktar), och 2, att Edgar stått på den (vilket förefaller troligare eftersom jag kom på honom med att klättra omkring på min packning när den stod på hallgolvet på landet).

Så nu är den paj, och jag får använda mig av Björns stationära dator. Han kan för övrigt mycket möjligt vara ägare av världens äckligaste musmatta, men den ska vi inte visa bild på för nån av er kanske sitter och äter nånting, eller nåt. Sen går det nästan inte att trycka ner mellanslagstangenten på tangentbordet heller. Eller jo, om jag typ sätter armbågen på den och häver mig upp. Syndattintespråketbeståravenmassaordsombarasitterihopsåhär. Tough shit. :/

Hoppas alla som är ute och går i eller tittar på Prideparaden har en härlig dag nu. Själv står jag hemma, upp till knäna i högar med ren tvätt som ska vikas. Och Edgar gör sitt bästa för att sinka mig. Nyss utspelade sig följande förlopp under loppet av typ 5 min:

1. Edgar äter lunch och avslutar med kex och jordgubbar. Tess viker tvätt.
2. Edgar släpper en massa mosade jordgubbar på den nystädade golvet och på sig själv.
3. Tess tar Edgar till badrummet, klär av honom och duschar av honom lunchen.
4. På med ny blöja och rena kläder.
5. Tess skurar under Edgars stol, viker sen tvätt igen.
6. Tess upptäcker att Edgar pillat av locket på sin vattenmugg och sitter dyblöt och gottar sig i en stor pöl med vatten.
7. Klä av Edgar, på med ny blöja. Hämtar torra byxor.
8. Tess upptäcker att Edgar poopat i nya blöjan.
9. In i badrummet igen, klä av Edgar och duscha honom igen.
10. På med ny blöja, torra kläder. Vika tvätt igen.

Zzzz. Nej onda barn, nu ska mamma chilla med en kopp kaffe. Well deserved.
Och ikväll ryktas det om nåt häng med Malin, Henke, Dave & Debbie. Kan behövas. :S

Ha det.