Igår söndag var det hur som helst Björnes födelsedag - grattis! - och på kvällen efter att släkten firat honom gjorde vi ceasarsallad med smarrig kyckling, bacon, vitlökskrutonger och massa krämig dressing.
Men ibland upptäcker man ju att man ser på saker i ett nytt ljus efter att man fått reda på vad de innehåller. Ceasardresseingen blev jättegod men den skulle innehålla typ tusen liter olja! Jag stod och hällde och hällde i den där strålen, och Björn vispade sig halvt blå. Det tog aldrig slut. Hmm, oil overdose? Känns lite som när jag såg Mat-Tina göra béarnaisesås på tv och hon visade att den skulle innehålla typ hälften av världens samlade smörtillgång. Okej, det förklarar ju varför det blir så gott, men... ryyyys. :/
Nu är Zaneta här och städar och Eddie och jag ska ge oss ut på en liten promenix. Jag ska försöka komma igång med de ångande barnvagnspromenaderna igen efter sjukdomen. Helst av allt skulle jag vilja promenera i Gamla stan eftersom jag har stor Gamla stan-fetisch, men där är det ju kullersten! Gaah! Inte bra för barnvagn, inte bra för liggande babys bakhuvud. De hade väl inte så många barnvagnar på medeltiden eller nåt. Too bad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar